Lycka

Jag känner mig lycklig idag. Lycklig över att jag har en sådan fin liten son, lycklig över att jag har hälsan i behåll, lycklig över att tillhöra en familj. Jag har vänner. Jag har också ett jobb som jag gillar, jag ska hälsa på dem på jobbet i nästa vecka. Jag är också lycklig för att jag tagit tag i mitt eget skapande igen, jag har börjat en kurs på Linnéuniversitetet, "Mönster och gestaltning" heter den. Det innebär att jag kommit in i en period av mycket ritande, färgläggande, skapande, kreativitet, härlighet!
Sedan är jag lycklig för att det går framåt och bättre för varje dag för människor som är viktiga för mig, varje dag är ett mirakel i det sammanhanget.

Tänk så ofta man tar dagen för given, min mamma sa någon gång under sin sjukdomstid att "imorgon är det vackraste ordet", tror också att det står skrivet någonstans på c-fondens hemsida. Kanske är imorgon det näst vackraste ordet, och idag är det absolut vackraste ordet, för idag är det enda vi har, imorgon vet vi ingenting om.

Så tänker jag nu, och då är jag är en person som är väldigt dålig på att njuta av nuet, fast jag försöker bli bättre. Precis just nu skrattar August mot mig, trots att han är så trött att han snart kommer att börja gråta. Jag njuter av hans skratt, precis just nu. Det har jag blivit lite bättre på att njuta av, i början av min föräldraledighet kunde jag inte njuta. Nu kan jag det.